Sitter i familjen Peterssons kök och tittar ut genom fönstret och känner hur kallt det är, burr! Idag har älsklingen och jag varit hos farmor och hjälpt henne städa och vi blev även bjudna på mat. Bilen strular och det är kallt men hoppas att älsklingen fixar det nu ikväll så vi slipper stanna en gång i minuten ;)

Sen jag kom hem i tisdags har jag kännt att jag svävat på moln. Jag får umgås med den jag älskar mest av allt och det känns som jag blir gladare och gladare för varje dag, plus att det snart är JUL!

Högg gran igår i Bråboskogen, 10 minusgrader, solen som sken och en familj som man trivs med. Glad var Emmy.

Hej Svejs i Lingonskogen

Det är lördag kväll och jag är ensam, utan min älskling
Jobbigt är det, jag saknar honom, jag tänker på honom
Men snart är det jul och jag kommer förhoppningsvis hem redan på onsdag. Jag håller ut!
 
Många säger att det är jobbigt med distansförhållande och det är det. Det håller jag med om. Det är jobbigt att inte kunna ses när man vill och sova tillsammans och känna den underbara närheten. Mycket som man skulle vilja göra kan man inte göra, det går inte för vi är 13 mil ifrån varandra. Många tårar har fallit från min kind, obeskrivligt många. Men det finns mobiltelefoner och datorer och utan det hade allt varit mycket svårare. Vi pratar flera gånger per dag, det behöver jag, behöver höra din röst, veta hur din dag har varit och vad du ska göra imorgon. Samma sak behöver du veta saker om mig, allt för att tiden ifrån varandra ska bli så bra som möjligt. Att ha ett distansförhållande tror jag både har sina för- och nackdelar. Nackdelarna är det som jag precis räknat upp. Fördelarna är att vi tillsammans blir stakare, förhållandet stärks. När man träffas på helgerna uppskattar man varandra mer och man känner verkligen hur mycket man har saknat varandra. Jag saknar Alexander varje dag, tänker på honom varje dag, önskar att jag var med honom varje dag, när jag inte är i hans närhet tänker jag på alla fina minnen vi har upplevt tillsamman och jag vet hur mycket han älskar mig och hur mycket jag älskar honom. Det är allt jag behöver tänka på, då känns allt bra och jag känner en otrolig glädje. En glädje som får mig att fortsätta kämpa. Två år är en lång tid och när allt är över, har vi gått igenom väldigt mycket tillsammans och då klarar vi allt!
Jag älskar dig

Praktikens slut börjar närma sig, imorgon är sista dagen som jag måste plåga mig upp varje morgon klockan kvart över fem för att ta den tidiga bussen till ljungby och promenera tjogofem minuter innan jag är framme på förskolan. Jag kan inte beskriva hur lycklig jag är som slipper detta, har fått stå ut väldigt länge nu men snart är det över för all framtid hoppas jag :) Har köpt lite pressenter till barnen, min handledare och personalen som tack för MÅNGA dagar på deras underbara förskola. Trivts har jag verkligen gjort, men hade man sluppit pendlandet hade jag trivts ännu bättre! Det är med både glädje och sorg som jag lämnar dem imon, men mest glädje =) hehe!

Klar med det mesta i rapporten också så det är bara lite finslip på det så är det klart. Kan åka hem imon och bara njuta av min älskling. saknar honom. 

Hoppas på att jag hinner med en sväng till gymmet idag, var dåligt med det förra veckan då jag va sjuk och denna har jag haft fullt upp. Jag har ju faktiskt hunnit med och fyllt 20 också så kanske blir ett besök på systemet i helgen ;) 

Glädje är mitt ord för dagen :D 
/hej