Det är lördag kväll och jag är ensam, utan min älskling
Jobbigt är det, jag saknar honom, jag tänker på honom
Men snart är det jul och jag kommer förhoppningsvis hem redan på onsdag. Jag håller ut!
 
Många säger att det är jobbigt med distansförhållande och det är det. Det håller jag med om. Det är jobbigt att inte kunna ses när man vill och sova tillsammans och känna den underbara närheten. Mycket som man skulle vilja göra kan man inte göra, det går inte för vi är 13 mil ifrån varandra. Många tårar har fallit från min kind, obeskrivligt många. Men det finns mobiltelefoner och datorer och utan det hade allt varit mycket svårare. Vi pratar flera gånger per dag, det behöver jag, behöver höra din röst, veta hur din dag har varit och vad du ska göra imorgon. Samma sak behöver du veta saker om mig, allt för att tiden ifrån varandra ska bli så bra som möjligt. Att ha ett distansförhållande tror jag både har sina för- och nackdelar. Nackdelarna är det som jag precis räknat upp. Fördelarna är att vi tillsammans blir stakare, förhållandet stärks. När man träffas på helgerna uppskattar man varandra mer och man känner verkligen hur mycket man har saknat varandra. Jag saknar Alexander varje dag, tänker på honom varje dag, önskar att jag var med honom varje dag, när jag inte är i hans närhet tänker jag på alla fina minnen vi har upplevt tillsamman och jag vet hur mycket han älskar mig och hur mycket jag älskar honom. Det är allt jag behöver tänka på, då känns allt bra och jag känner en otrolig glädje. En glädje som får mig att fortsätta kämpa. Två år är en lång tid och när allt är över, har vi gått igenom väldigt mycket tillsammans och då klarar vi allt!
Jag älskar dig